Jag blir så rädd för den här världen...
Strax innan jul för snart 2 år sen befann vi oss på sjukhuset för att undersöka vad som orsakade dålig aptit, viktnedgång och gjorde vår lilla tjej trött och gnällig. Hela vår värld raserades när de fann en stor tumör i centrala delen av hjärnan som klassades som inoperabel. Tiden efter var den värsta. Sjukhus, ambulans fram och tillbaka, intensivård, timmar av vakande vid sidan av sjukhussängen och sen hemska fruktansvärda veckor och månader med cellgifter, handikapp, sondmatning, och biverkningar.
Mitt i detta kaos träffade jag en vän som stöttade oss vars dotter låg på samma avdelning men "bara" hade diabetes. Nu fick jag reda på att även hennes dotter har fått cancer- jag blir så rädd för den här världen och allt hemskt som händer runt omkring. Jag möter många familjer i sjukhuskorridoren och även genom mitt projekt med mössorna samt The Essence Vitae Project som lever/levt med cancer i familjen. Helt plötsligt lever vi i en värld där cancer används lika frekvent som halsfluss...svårt att hantera allt det här ibland.
Livet pågår trots detta precis som vanligt runt omkring oss. Vi befinner oss i världen mellan de vita rockarna och lunchlådorna på jobbet. För oss delas året upp mellan röntgendatum, superpärlor och behandlingsscheman...vi beklagar oss över vädret som alla andra men är tacksamma över att få se de gyllengula löven träda fram från frukostbordet här hemma. Snart 2 år...vi lever, vi lär, vi förändras, vi hoppas....hoppas att den fjärde stolen aldrig blir tom i reklamen på tv.
Varje dag drabbas ett barn av cancer i sverige, en familj får det värsta beskedet. Att samla in mer pengar till forskningen är A och O. Barncancer är ingen ärftlig sjukdom, man vet inte varför vissa barn får det. Tänk om det fanns ett botmedel eller rent av en vaccination mot alla dessa elaka cellerna.
Snälla...alla kan göra något. Istället för att köpa den där tidningen eller ta den där lyxlunchen så lägg dina extra slantar då och då på den viktiga forskningen. Vill du bidra så kan du göra det på många sätt.
Kommentarer
Postat av: Lena Andersson
Hej
Vad fint du skriver. Jag hoppas många läser det sista viktiga stycket.
Igår var jag på orienteringstävling i Lidköping och blev så glad då jag såg en Alice-mössa på en kvinna.
Mvh Lena (mamma till Robin, vi sågs på mammahelgen i Varberg).
Svar:
Alicemössan och brorsan
Postat av: Fru Martinsson
Fint skrivet och jag håller med... Vad är det för värld vi lever i?? Cancern slår till mot oss alla och det är fruktansvärt. Tänkvärt att hellre skänka en slant än lägga pengarna på överflödig lyx. Jag birdrar till hjärt och lungfonden så mycket jag kan men ska absolut även ge mer till barncancerfonden! Bär dina mössor och tycker det är ett fantastiskt projekt!
Svar:
Alicemössan och brorsan
Trackback
